Om att vara Au Pair.

Livet i Californien:
 
Klockan 07.30 brukar vanligtvis min klocka ringa. Då drar jag mig i sängen till klockan 07.58 innan jag måste vara i köket klockan 08.00, när min arbetsdag börjar. Jag kliver ur sängen i min pyjamas och förbereder barnens luncher och snacks i köket, fortfarande i min pyjamas. Barnen kommer upp och jag serverar deras frukost.. inte för att jag måste men för att det går betydligt fortare om jag gör det och det blir inte lika kladdigt och stökigt. 
 
Om jag kör barnen till skolan eller camp är det oftast i min pyjamas också, sätter bara på mig en kofta och smälter in med resten av den lata morgonbefolkningen. Sedan brukar jag ha ca 3-5 timmar ledigt beroende på om barnen är i skolan eller på camp. Jag hämtar alltid upp Natalie först, mintingen, och sedan Tyler. Jag och Natalie kommer mycket bättre övererns än vad jag gör med Tyler.. vilket jag tycket är ganska ledsamt. Natalie och jag gör väldigt mycket tillsammans, och under sommarlovet speciellt har jag umåtts betydligt mer med henne, än med Tyler. Hon och jag brukar pussla, rita, läsa tillsammans eller vara i poolen. Jag och Tyler är vid poolen, spelar baseball/basket eller spelar wii. För det mesta bråkar inte barnen... vilket jag och lillebror Willy ALLTID gjorde (förlåt mamma och pappa). 
 
Vissa dagar har man bättre tålamod än andra och barnen (speciellt Tyler) ser alltid detta och bestämmer sig för att jävlas med mig, men han vet bättre och vet att jag inte viker mig. Många dagar får jag höra att:
  • jag inte är hans mamma
  • jag bestämmer inte över honom
  • jag kan inte säga åt honom vad han ska göra
Många gånger säger Natalie ifrån och sägr åt T att "Jo, det får hon visst. Hon är boss när mamma och pappa är borta". - Underbart. Förutom detta tar jag hand om betydligt känsligare barn än förra året. De gråter väldigt mycket om de inte får som de vill eller om de bråkar med varandra. För det mesta ber jag med lösa sina bråk själva, jag är vid sidan om men jag vill att de löser det (speciellt om jag varit i köket och inte förtår vad som hänt). Om de gråter för att jag säger nej till extra efterrätt eller sötsaker efter skolan är det oftast för att dem är trötta men jag ber dem ändå sluta, annars blir det ingen efterrätt efter maten.. Av någon anledning klarar jag inte av gråtande barn. Eller rättare sagt, jag vet inte hur jag ska hantera dem. 
 
På min fritid umgås jag antingen med mina vänner, eller sitter framför datorn och tittar på TV-serier via Netflix. Jag har hittat underbara männniskor här men saknar verkligen mina vänner i DC. Lyckligtvis är jag inte för långt bort och ska åka dit två gånger under mitt år här i Califronia. Jag har ganska mycket fritid här i Cali, skilladen är bara att här inte finns lika mycket att göra som i DC... speciellt inte eftersom jag är under 21. Men snart så... Det är ganska långt till allting jag vill göra och San Fransisco ligger 50 min - 1,5 h ifrån med tåget, eftersom jag inte får ta bilen dit. Allting är mycket dyrare här på grund av högre sales tax och bensinen likaså. Förutom att klaga på allting har jag underbara vänner, oslagbart väder (en pool i trädgåden) och jag är omringad av palmer och fin natur! 
 
Allmänt: 
 
Min största omställning har varit att ta hand om yngre barn. Izzy var 10 år gammal och otroligt mogen för sin ålder. Här har jag Natalie och Tyler, två underbara barn som är yngre. Både förra året och detta år har sina bra och dåliga sidor. Självklart är det mer jobb detta året men det var jag beredd på, och det klagar jag absolut inte på. Speciellt inte eftersom mina värdföräldrar är helt underbara. 
 
Jag brukar jobba allt mellan tre till tio timmar om dagen, allting beror på vilken vecka det är. Är barnen i skolan brukar det bli tre, är det sommarlov och de inte har läger blir det tio. Som au pair får jag max jobba 10 timmar om dagen och 45 h i veckan, sen är det upp till föräldrarna att dela upp det som de vill. Jag måste ha 1,5 ledigt i veckan men jag brukar alltid ha alla helger ledigt detta året. Jobbar jag är det för att föräldrarna har en date-night en lördag kväll och då brukar jag bara laga middag till barnen sedan tittar vi på en film, innan jag lägger dem. 
 
Jag har rätt till två veckor betald semester, tio veckodagar och fyra helgdagar! Familjen jag är i nu har givit mig betydligt mer. De är borta på semester och har valt att ge mig en tredje semester vecka, sedan är jag ledig lite exta då och då, vilket är superskönt. Eftersom de gör detta för mig tycket jag enbart att det är en självklarhet för mig att ställa upp när de behöver mig oplanerat. 
 
Slutligen.. att åka som au pair är absolut inte en dans på rosor men det är det bästa beslut jag någonsin tagit. Att förlänga mitt år gjorde allting bättre. Att ha vänner från hela världen och att nu vara så otroligt säker på engelska är någonting jag värderar väldigt högt. Att få bo hos inte bara en, utan två värdfamiljer i två olika delstater, på två sidor av landet har gjort upplevelsen här otroligt lärorik. Att förstå hur landet fungerar, positivt och negativt. Att få vara självständig (och ringa mamma och pappa tills de tycker att jag är jobbig) och framför allt.. att ha inte bara ett, men två underbara roliga år för mig att resa, få nya vänner och hitta mig själv. 
 
 
Aupair16 | |
Upp